poop

Poop och åter poop. Jag skrev förut att jag INTE skulle plugga på lovet, men nej...nej nej nej. Nu har min naturkunskpsläraren sagt att jag måste skriva klart min miljöplan över lovet.
Varför jag reagerar så stark, kanske ni undrar? Jo, det ligger nämligen till såhär:
Första lektionen vi skulle börja med dessa, ugh, underbara miljöplanerna blev lyckad. Mycket lycad för min del. Jag skrev på mycket flitigt, lade in bilder, gjorde egna tabeller o.s.v. Men i slutet av lektionen när jag skulle skicka mitt arbete till min egna email, så att jag skulle kunna arbeta på den hemma, var inte lyckat! Jag vet nämligen att jag sparade arbetet innan jag attatchade den till mailet. Men, jag vet inte vad som hände...det försvann. Hela arbetet! Kaputt, borta, putsväck! Bah, jag blev galen, och började ju nästan gråta.
Nästa lektion var jag, självklart, tvungen att skriva om det. Lyckliga jag, det blev lika bra - om inte bättre! Men vad händer sen? Jo, när lektionen är slut och jag går till Infoteket, (skolans datorrum), där jag öppnar min Gmail för att ladda ner arbetet som jag senare tänkte arbeta på (jag hade håltimma), så ser jag att arbetet inte är där. Bah bah bah bah! Ni skulle ha sett mig alltså! Snart började jag storlipa och blev förvirrad, sprang efter Majken (läraren) utan ngn lycka...men det fans inget att göra. Jag blev galen.
Senare nästa vecka, under mattelektionen (Majken är även lärare inom matte) förklarade jag detta för Majken - att samma hemska misstag hänt igen och jag inte kunde skriva klart mitt arbete före deadlinen.
Lyckligtvis hittade Majken arbetet, som hade sparats på en av de bärbara datorernas skrivbord. Hon sade senare att hon kunde skicka detta till mig så att jag kunde skriva klart det innan lovet, så att jag skulle slippa ha det tuggandes omkring mig. Men vad händer då? Jo, Majken skickar aldrig arbetet så nu måste jag skriva klart det på lovet istället. Bummer. Ugh ugh ugh ugh ugh.

Inget illa menat mot Majken, men jag känner att jag helst skulle vilja slippa ha det på mina axlar. Bah!

god bless

clara